Nio månader långt kollektivt lärande och utställnings projekt
I din tid
Grupputställningen I DIN TID var en gemensam undersökande process och ett samarbete mellan Konstfrämjandet Gotland, Gotlands Konstmuseum och Gotlandståget där samtidskonst och nutidsfrågor möter kulturarv och tåghistoria.
Bild: karl Melander
Den industriella revolutionen medförde ångtå- get som möjliggjorde landbaserade resor, handel och migration mellan landsbygden och städerna. Tåget gav nytt liv till många småsamhällen och bidrog till en storskalig expansion av Gotlands sockerbets- och kalkstensindustrier. Efter andra världskriget utkonkurrerades tåget på ön helt av bilen och lastbilen. Sedan dess har kollektiva värden fått ge vika till fördel för individualisering och ett samhälle där allt förväntas gå fortare. Idag finns bara ett nät av spöklinjer kvar i det gotländ- ska landskapet, förutom en 6,5 km lång bana som mot alla odds återuppbyggdes 1972 av föreningen Gotlandståget. Sedan dess har tågentusiaster ta- git med passagerare på en resa tillbaka i tiden i omsorgsfullt restaurerade tågvagnar.
Bild: Karl Melander
Idag står vi på tröskeln till genomgripande omställningar och konfronteras med existentiella utmaningar. Eftersom de gamla sätten att hantera saker inte längre fungerar och nya nyutvecklade sätt ännu inte färdigutvecklats eller har implementerats, kämpar gamla och nya tider om världsordning och dominans över framtiden. Vi inbjuder dig att följa med oss i vårt undersökande av tidigare tider och hur det känns att leva idag.
Till utställningen som presenteras här, i omgivningarna av veteranjärnvägen mellan orterna Dalhem och Roma, har lokala, nationella och internationella konstnärer bjudits in för att undersöka vad som uppstår i mötet med platsen och dess sammanhang.
Utställningen har föregåtts av ett gemensamt lärande och utbyte där konstnärer, curatorer, tågexperter och forskare har mötts bland annat vid Hesselby Station och veteranjärnvägen i samtal och utforskande kring projektets aktuella ämnen. Seminariet New Nature under årets Almedals- vecka i juni var ett sådant tillfälle som också var öppet för publik.
CURATORER
Birthe Jørgensen, ordförande för Konstfrämjandet Gotland och Angelica Blomhage, verksamhetsansvarig för Gotlands Konstmuseum
KONSTNÄRER
Jonna Hägg, Katya Buchatska, Florence Montmare, Felicia Sjögren, Kalle Brolin, Knut Stahle, Emil Lillo och Paul Wu.
TUR & RETUR
Redaktörerna Knut Stahle, formgivare och Emil Lillo, arkitekt presenterar publikationen Tur & Retur, ett ”tidsresemagasin” i fullformat, likt äldre dagstidning- ar. Här kombineras fotografier, texter och måleri med järnvägsbingo för de yngsta, pyssel och notiser relate- rat till tid, minne, tåg- och järnvägshistoria. I publikatio- nen finns ett bidrag av Ukrainska författaren och curatorn Borys Filonenko om tåghistoria i Ukraina, samt bidrag från MC, konstnärerna Mia Grönkvist, Siri Iversen-Ejve och Alma Uhr samt poeten Tim Lohse Björkfäll.
ROMA STATION
Paul Wu är en gotlandsbaserad filmare. Hans textverk 21 600 days of searching for belonging är baserat på ett Facebookinlägg. Det är en personlig text som hand- lar om att vara pappa med annan etnisk bakgrund på den gotländska landsbygden och är på samma gång en allmängiltig berättelse om känslan av utanförskap och sökandet efter tillhörighet och hemmahörande. Paul Wu, föddes i Glasgow till föräldrar från Mauritius och Malaysia och har bott i Storbritannien och Kana- da. Han flyttade 2019 från London till Gotland med sin svenska fru och deras söner till följd av Brexit. Efter karriärer som dansare, journalist och tv-producent skapar Paul Wu nu filmer för välgörenhetsorganisa- tioner. Han reser över hela världen, bevittnar och do- kumenterar de mänskliga konsekvenserna som följer av krig, naturkatastrofer, fattigdom och hungersnöd. Denna pendling mellan världens brännpunkter och den gotländska landsbygden är också en personlig resa mellan förståelse och oförståelse av det mänskliga till- ståndet samt det ändlösa sökandet efter tillhörighet. Textverket presenteras i en experimentell fragmente- rad form genom olikfärgade lappar på en anslagstavla, en analog föregångare till sociala medier. Som minnen och den rastlösa längtan som ofta är knytet därtill, rör sig texten inte framåt på ett linjärt vis, utan med ryck från ett fragment till ett annat, utan start och slut. Pre- sentationen är framtagen i samarbete med grafiska formgivaren Knut Stahle.
ROMA KUNGSGÅRD
På en åker vid Roma Kungsgård utspelar sig Visby-ba- serade konstnären Jonna Häggs dansperformance Varsamt framåt vid utvalda tillfällen. Performancen som plötsligt uppenbarar sig i landskapet genom tåg- fönstret bjuder tågresenären på något som påminner om en suggestiv naturupplevelse.
Dansarnas rörelser utgår från de signalredskap som an- vändes inom tågtrafiken förr och fortfarande används vid veteranjärnvägen idag. Rörelserna kommunicerar exempelvis; avgång, stopp, framåt, sakta, bromsa, lägg om växeln osv. De var livsviktiga och noggrant sam- ordnade säkerhetsåtgärder som knappt märktes för tågresenärerna. Hägg som intresserar sig för samspel, kommunikation och koreografi, likväl som tecken, symboler och system fascineras av hur signalspråket genom våra kroppar kan skapa ett slags immateriel- la former och linjer i luften. Varsamt framåt utförs av dansarna Jessica Lindgren-Wu, Frida Vejde och Jarck Benschop iförda orange utstyrsel. Färgen som ger dem extra lyskraft ute på åkern korresponderar med järn- vägsarbetarnas klädsel.
THULE STATION
Omgiven av tät skog återfinns Tule Stationshus som var stationsmästarens och hans familjs hem, beva- rat med vardagsrum, kök, biljettförsäljningskontor och väntsal. Här finns ukrainska konstnären Katya Buchatskas konstverk Night Stay, som hon har ut- vecklat genom att bo i stationshuset under en vecka. I dag är ukrainska järnvägar (Укрзалізниця) ett av de viktigaste och mest pålitliga infrastrukturnäten i lan- det. Efter starten av Rysslands anfallskrig mot Ukrai- na blev järnvägen en symbol för stabilitet och hopp i undantagstillståndet. Bland sådana avgörande saker som tillhandahålls av de ukrainska järnvägarna är evakuering, leverans av varor, internationell transport i frånvaro av flygplan och förstörda flygplatser. Både Ukraina och Sverige har förändrats i grunden till följd av den ryska invasionen. Genom sitt verk Night Stay utforskar Buchatska hur detta kan ta sig till uttryck i ett klassiskt möte mellan främlingar på en långdistanstågresa. Trots att den ryska skuggflottan ibland ses från den gotländska kusten och stridsflyg kränker svenska luftrum är kriget fortfarande rätt långt bor- ta och för de flesta något abstrakt som vi möter i det globala nyhetsflödet. Att resa med det gotländska ve- terantåget styrt av män i tidskostym är i sig själv resa till en annan tid. Att nå fram till Buchatskas iscensatta stationshus mitt i skogen ger ytterligare dimensioner till denna resa. Ukraina är ett stort land och man kan säga att ukrainare ofta övernattar i en kupé eller en sovvagn med främlingar och i nuläget delar man ofta utrymme med varandra i skyddsrum, vare sig det är dag eller natt.
I lantbrukarnas gamla godsmagasin vid Tule Station presenterar den Malmö-baserade konstnären Kalle Brolin verket Från sorg till sorg. Det består av en samling sorgesmycken som konstnären tillförskansat sig via allehanda ställen som auktioner, internet och av privatpersoner som han mött som en del av sin resear- ch. Många av smyckena är tillverkade av stenkol och några av celluloidplast från slutet av 1800-talet. Brolin har under tio års tid arbetat med en serie av filmer och föreställningar om kolgruvor och sockerbruk, främst i Skåne, men även en film om Roma sockerbruk på Got- land, 2023.
Kolet från gruvorna användes främst i det framväxan- de järnvägsnätet som transporterade sockerbetor och sockerprodukter, men det användes också i sockerbru- kens eldningspannor. Vid en tillbakablick på de gjorda filmerna fann Kalle Brolin att olika begravningsmotiv förekom i flera av dem, och oavsiktligt hade bildat ett genomgående tema. Som en avslutning av sitt tioåriga filmprojekt visar konstnären därför upp delar av sin samling med sorgesmycken. I sin research stötte han på berättelser om kolgruvsarbetarnas begravningsri- tualer där man strödde en handfull kol på kistan i sam- band med att den sänktes ner i jorden.
I utställningen för smyckena tankarna till nostalgiska känslor och sorg över en tid som flytt. Till ett gårda- gens fossildrivna samhälle med en gotländsk järnväg i full drift. De får oss också att fundera kring vilka människor som har verkat och levt längs järnvägen. Den snickrade glaskistan är framtagen i samarbete med ar- kitekten Emil Lillo och möblesnickaren Arvid Renard.
HESSELBY STATION
I vagnhallens innersta rum där en samling vagnar vän- tar på att repareras, finns en skulptural handgjord kop- parantenn monterad på räcket till en sockerbetsvagn. Bakom ljudinstallationen Amaξa (grekiska för vagn) står Stockholmsbaserade konstnären och tonsättaren Felicia Sjögren som i sitt konstnärskap undersöker vägar att expandera ljudet och lyssnandet. Till skillnad från stålet i den tunga sockerbetsvagnen är kopparn i skulpturen ett mjukt och ledande material som i for- na tider förknippades med feminina egenskaper. Det elektromagnetiska spektrat sträcker sig från intensiv radioaktiv- och röntgenstrålning, till kort- och långvå- gor. Amaξa låter oss tjuvlyssna på kortvågorna som vi känner igen från gammaldags radio.
Antennens känsliga koppartråd fångar in platsens elektromagnetiska strålning; exempelvis kortvågs- signaler som sänds från när och fjärran och passerar genom vagnhallen under dagen. Dessa olika input transmitteras till oss i realtid i form av en skör och brusande ljudbild som påverkas av solens position och den mänskliga aktiviteten i närheten. I sitt förberedan- de arbete med verket har Sjögren varit i kontakt med Gotlands Radioamatörklubb och lärt sig om deras arbete med antenner, kortradio, morsekod mm. Ra- diokommunikation som under lång tid var essentiell för tågpersonalens interna kommunikation har sedan länge ersatts av digitala alternativ. Men radioinfra- strukturen finns kvar att falla tillbaka på i tider då cy- berattacker eller solvindar närsomhelst kan slå ut hela vår digitala tillvaro.
Vid Hesselby Station står vagnarna 43 och 44 tillver- kade på Fole mekaniska verkstad i Visby 1898. De är tredjeklassvagnar som har blivit ombyggda med tiden. Vagn 43 blev 1910 uppgraderad till en kombinerad an- dra- och tredjeklassvagn för att mot slutet av 1920-ta- let förvandlas till post- och resgodsvagn.
I detta vagnpar presenteras installationen Missed Connections av konstnären Florence Montmare som är baserad i både New York och på Gotland. Verket består i flera delar och huvuddelen är en poetisk film och triolog där Montmares väg korsas av hennes bort- gångna släktingar och två pionjärer, den tidiga foto- grafen Marta Berglund (1892–1973) och Anna Hofman Uddgren (1868–1947), Sveriges första kvinnliga filmre- gissör. Alla tre kvinnor har koppling till Gotland och deras kreativa skapandevärldar formar en parallellitet mellan tider och liv. Genom verket undersöker Mont- mare förgänglighetens natur likväl som tidstranspa- rens och synkronicitet. Den andra filmen, en frag- mentarisk saga, bygger på konstnärens egenbyggda camera obscura, skapad utifrån en gammal godsvagn som ges ett seende. Vagnen transformeras till ett öga i rörelse genom vilket Montmare söker efter kontakt och svar, men där inga svar finns att få. I det som känns både främmande och familjärt, nära och långt borta, mellan inre och yttre landskap. En process där minne, biografi och geografi vävs ihop och förflyttas. Anna Hofman Uddgren var illegitim dotter till Kung Oscar II, som enligt historien invigde järnvägen den 10 sep- tember 1878 och i den kungliga postvagnen spinns nä- tet som anspelar på tystnad, myt och hemligheter vi- dare. Tillsammans med berättelser kring hur kvinnor har raderats ur historien. Filmfotograf: Leif Eiranson, konsult Anders Weinar, ljudkomposition: Hugo Ther- kelson, skådespelare: Staffan Beijer (ordförande for Gotlandståget), Stina Nordberg, Iwona Hrynczenko och konstnären själv.